Protesterna mot Egmont Kärnans nya barntidningar har inte låtit vänta på sig. Olika förlag startade ett upprop i samma stund som Emma och Goal Junior hamnade i tidningshyllorna.
Rosalila Emma innehåller allt en 7-årig flicka som drömmer om ett liv som perfekt mor och älskarinna bör veta. Här finns recept, tips på pynt och pyssel och bilder av gulliga kissekatter som vädjar till de allra mjukaste, ömsinta och självuppoffrande egenskaperna hos läsaren. Samt, naturligtvis, intervjuer och oändligt många bilder på en kvinnlig idol och förebild att avundas och efterlikna.
Goal Junior innehåller, lika väntat, tips på coolaste prylarna för coolaste liraren, guide till tuffaste mästerskapen och bilder på de bästa spelarna i världen. Den enda kvinnan i hela tidningen är en gnällig morsa som figurerar i periferin i en serie.
En luttrad förälder och/eller barnkulturintresserad blir knappast förvånad. Precis som klädföretag, leksakstillverkare och filmproducenter vet Egmont att könsstereotyper säljer.Ändå är det lätt hårresande att läsa intervjun med Linda Nehlstedt, affärsområdeschef på tidningsförlaget, i Medievärlden. Hon lägger nämligen allt ansvar för innehållet i tidningarna på fokusgrupperna man använt sig av – det vill säga flickor och pojkar i 6–9-årsåldern: "Det är barnens önskemål om vad de vill ha."
Det finns mycket att säga om ett så idiotiskt svar. Jag säger två:
1. Jag har själv arbetat med mycket unga fokusgrupper. För att ett barn ska kunna säga vad det vill läsa om i en tidning måste det först känna till en tidnings alla möjligheter. Jag tvivlar på att Egmont har presenterat dessa.
2. Är barnens önskemål alltid till för att följas? Om ett barn bara vill äta godis, ger vi vuxna henne/honom det då?
Egmont är djupt cyniska i sin oförblommerade populism. Deras tidningar ges ut av vuxna som borde ta sitt ansvar som vuxna gentemot den uppväxande generationen – i stället för att ta till skamgrepp för att krama pengar ur dem.
"Utvecklingen" speglar samtidens reträtt av vuxna normgivare. Den klassiska ordningen där redaktionen på olika sätt ”instruerar” läsarna är överspelad. När vuxenvärlden förlorar auktoritet och inte tror sig ha något att lära de yngre rycks grunden bort för den klassiska barntidningsredaktören och syftet blir i stället att skapa konsumenter - inget annat!
SvaraRaderaJag kunde inte sagt det bättre själv! "Normer" har blivit ett skällsord.
SvaraRaderaDet enda positiva i det hele är att i och med premiären för dessa extrema nya tidningar har folk (åtminstone en liten liten klick) reagerat/protesterat.