Vem minns i dag sloganen "Barn är mjuka, bilar är hårda"? För 30 år sedan gick jag tillsammans med mina fritidskompisar och tusentals andra ungar i en demonstration mot bilism i Stockholm. Och på TV kunde vi i avsnittet "De mystiska plåtlådorna" se Ville, Valle och Viktor anlända till en parkeringsplats i Farsta och föra följande absurda dialog: Viktor: "Varför har bilarna så stor plats och barnen så liten?" Ville: "Ååå, vad dum du är! Vilket är värt mest: en bil eller ett barn?" Viktor: "Så kan man ju inte tänka! Ett barn kan man ju inte värdera!" Ville: "Nej, just det! Vad kostar ett barn? Ingenting. Vad kostar en bil? Flera tusen!"
Bilar var under min uppväxt ett nödvändigt ont som kringskar vår rörelsefrihet, förstörde vår lekmiljö och förpestade luften. Den miljö som skildras i Disney Pixars nya storfilm Bilar 2 skulle ha uppfattats som ett skräckscenario och hela filmen som en helvetisk dystopi: Bilarna har tagit över världen och kör genom städer tömda på mänskligt liv. Trottoarerna har blivit överflödiga, de åttafiliga Parisgatorna framstår som himmelriket och frukt- och grönsaksstånd har ersatts av lådor med reservdelar. De "mystiska plåtlådorna", bensinslukande maskinerna, vann.
Hos Disney Pixar är dock bilen bara en i raden av gulliga, roliga grejer – vid sidan om till exempel djur, leksaker och monster – som kan ges mänskliga drag och dras in i svindlande, långsökta och invecklade äventyr. Att man som ett miljöalibi petar in en sällsynt trasslig manustråd om alternativt bränsle – förmodligen i syfte att föregripa den typ av kritik jag här ägnar mig åt? – räcker inte så långt. Att i klimathotets skugga romantisera bilkulturen är ungefär som att framställa rökning som något både tufft och mysigt. Skulle någon komma på tanken att göra det i en barnfilm 2011?
Ja, kanske, faktiskt – om det fanns pengar att tjäna på det. För den globala familjefilmsindustrin har förvandlats till ett samvetslöst, pengatörstande monster som åsidosätter såväl schyssta värderingar som hög kvalitet inom filmen för de verkligt inkomstbringande sidoprodukterna: ryggsäckarna, suddigummen, hakklapparna, barnsängarna, t-shirtarna, bollarna, leksaksbilarna, tapeterna, pennvässarna, strumporna …
Härom dagen bekräftade Disneys Nordenchef Casper Bjørner här i SvD att filmen Bilar 2 är sekundär: "Vi tror att den nya filmen är en god affär, men den garanterar även att varumärket i stort förblir aktuellt och kan leva vidare några år till". Barnfilm som "affär" – klart att klimathot och annat politiskt korrekt larv hamnar i skymundan.
(Publicerat i SvD 12 augusti 2011)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar