Missa inte Barbro Lindgrens sommarprat!

Hon debuterade med den underbara trilogin om femårige Mattias som gör fantastiska vardagsäventyr i Vasastan i början av 60-talet och har sedan dess skrivit några av de viktigaste svenska barnböckerna: Loranga-sviten, Hemligt-sviten, Sparvel, Korken flyger, Gröngölingdikterna och texter till Jojje Wadenius barnskivor …

Missa för allt i världen inte Barbro Lindgrens sommarprat i P1 13.00 på söndag 31 juli! Som ledtråd till vad hon ska tala om citerar hon Gunnar Ekelöf: "Endast som vittne är människan till. Tag och skriv."

Facebook och bildcensuren

Jag läser i DN att Facebook tagit bort det klassiska albumomslaget till Nirvanas Nevermind från gruppens sida. Anledningen? Att den visar en NAKEN bebis, förstås! Och nakenhet är, som vi alla vet, per definition kränkande. Man vet inte om man ska skratta eller gråta. Bebis som accessoar går bra, som reklampelare, statushöjare och alibi för både det ena och det andra likaså. Men som en påminnelse om hur vi alla ser ut (eller såg ut) under alla lager av fernissa: Usch!

Det mest kränkande med Nirvanas bild är väl snarare att människan framställs i all sin girighet, som om pengadrift var medfött, en instinkt lika stark som att spädbarn håller andan under vatten? Fast det är väl knappast något som Facebooks grundare anser problematiskt utan snarare just naturligt.

Uppdatering

Nu har det varit en månads välbehövligt sommaruppehåll i bloggandet. Och nu kan det vara dags att dra i gång igen. Jag börjar med länkar till två artiklar jag skrivit för Helsingborgs dagblad:


Den första, författad i samband med premiären av Harry Potter och dödsrelikerna 2, handlar om ett sällan uppmärksammat Pottersyndrom: att böckerna är alltför bra – så bra att ungarna slutar läsa annan litteratur. Seriöst? Läs och döm själva.


Den andra föddes ur läsningen av Sara Hanssons fantastiska seriealbum Vi håller på med en viktig grej och beskriver hur trött jag är på den slentrianmässigt negativa framställningen av singelföräldrar i barnkulturen (som Sara Hansson alltså är ett undantag ifrån).

Fotbolls-VM 2011

Som alla förhoppningsvis vet är det avspark för Sveriges match mot Colombia i dag klockan 15.00. Jag skulle helt beskäftigt vilja uppmana alla föräldrar till fotbollsintresserade ungar av olika kön att bänka er framför TV-apparaterna och begå detta ordentligt och ägna det samma uppmärksamhet som om det vore en match mellan människor med snopp.

Fotbolls-VM 2011 i Tyskland är ett gyllene tillfälle att höja statusen för "tjejfotbollen" för såväl små som stora – så att andra barn slipper vara med om det som min dotter utsattes för för några år sedan. Det var sommar och Hammarby, som hon spelade för, arrangerade fotbollsskola i förorten. Varje dag i bussen på väg till och från träningen skanderade pojkarna högljutt "Tjejerna ska diska, inte spela fotboll!". Stannade chauffören bussen? Nej. Vidtogs några åtgärder när jag ringde och påtalade problemen? Knappt.

Så dra ner persiennerna, ta fram chipsen och heja på det av våra fotbollslandslag som faktiskt rankas 5:a i världen!

Hasse 80 och Äppelkriget 40

I dag fyller Hasse Alfredson 80 år. Det firar jag hemma i kväll med att se en av mina favoritfilmer som barn: Äppelkriget från 1971. När jag var liten visades klassiska svenska familjefilmer ofta som matinéer på helgerna – en tradition som monopol-SF gott kunde ta upp igen. Särskilt med tanke på att man har en serie"kvalitetsfilmer" med rubriken "Smultronstället". Äppelkriget, med sin hejdlösa drift med det moderna samhället (egentligen mycket snarlik den som bedrevs i Ville, Valle och Viktor-serierna), är ett smultronställe om något.

Grattis, Hasse!

I senaste numret av KP, som ju är en rik källa till barns tankar som jag varmt rekommenderar, finns ett fint reportage om ADHD. På ett sätt som alls inte verkar förljuget visar artikeln att funktionshindret också kan ha sina fördelar – nioåriga Johanna har t ex tack vare sin enorma energi inga problem att träna gymnastik fyra gånger i veckan och dessutom förutom skolan hinna med att sjunga, spela synt och teckna.

Men nackdelarna kommer också fram. Tolvåriga Alexander berättar om folks fördomar och hur hemskt det kan kännas att jämnåriga i tid och otid använder diagnosen som ett skällsord så fort någon gör något avvikande; "Har du ADHD, eller?"  

Som så ofta lyckas KP, i detta fall Mikaela Nordin, hålla balansen mellan det riktigt svåra och det hurtfriska. Det gäller framför allt i reportage av det här slaget – jag kan i likhet med många andra tycka att det är väl mycket kändisar, så-blir-du-bäst-tips och pryltest i tidningen. Å andra sidan är det nog det det populistiska pris man får betala för att kunna göra en helt annonsfri tidning för barn. Det är verkligen inte illa.

Låg aktivitet på bloggen på sistone – jag vet. Har haft vansinnigt fullt upp i multipla riktningar och på mångfaldiga nivåer! Men här följer i alla fall två artiklar som kan vara av intresse:

• en recension av den uppmärksammade doktorsavhandlingen om Pippi Långstrumps föregångare (publicerad i HD 8 juni): rolig läsning som dock ger upphov till flera stora frågor.

• en krönika utifrån Catharina Hällströms nya doktorsavhandling om insändare i KP uner 40 år (publicerad i SvD 21 juni).