fredag 29 juli 2011

Missa inte Barbro Lindgrens sommarprat!


Hon debuterade med den underbara trilogin om femårige Mattias som gör fantastiska vardagsäventyr i Vasastan i början av 60-talet och har sedan dess skrivit några av de viktigaste svenska barnböckerna: Loranga-sviten, Hemligt-sviten, Sparvel, Korken flyger, Gröngölingdikterna och texter till Jojje Wadenius barnskivor …

Missa för allt i världen inte Barbro Lindgrens sommarprat i P1 13.00 på söndag 31 juli! Som ledtråd till vad hon ska tala om citerar hon Gunnar Ekelöf: "Endast som vittne är människan till. Tag och skriv."

torsdag 28 juli 2011

Facebook och bildcensuren


Jag läser i DN att Facebook tagit bort det klassiska albumomslaget till Nirvanas Nevermind från gruppens sida. Anledningen? Att den visar en NAKEN bebis, förstås! Och nakenhet är, som vi alla vet, per definition kränkande. Man vet inte om man ska skratta eller gråta. Bebis som accessoar går bra, som reklampelare, statushöjare och alibi för både det ena och det andra likaså. Men som en påminnelse om hur vi alla ser ut (eller såg ut) under alla lager av fernissa: Usch!

Det mest kränkande med Nirvanas bild är väl snarare att människan framställs i all sin girighet, som om pengadrift var medfött, en instinkt lika stark som att spädbarn håller andan under vatten? Fast det är väl knappast något som Facebooks grundare anser problematiskt utan snarare just naturligt.

Uppdatering

Nu har det varit en månads välbehövligt sommaruppehåll i bloggandet. Och nu kan det vara dags att dra i gång igen. Jag börjar med länkar till två artiklar jag skrivit för Helsingborgs dagblad:


Den första, författad i samband med premiären av Harry Potter och dödsrelikerna 2, handlar om ett sällan uppmärksammat Pottersyndrom: att böckerna är alltför bra – så bra att ungarna slutar läsa annan litteratur. Seriöst? Läs och döm själva.


Den andra föddes ur läsningen av Sara Hanssons fantastiska seriealbum Vi håller på med en viktig grej och beskriver hur trött jag är på den slentrianmässigt negativa framställningen av singelföräldrar i barnkulturen (som Sara Hansson alltså är ett undantag ifrån).